Idag är en sådan dag jag inte riktigt vet vad jag ska göra
av mig själv, jag lyssnar på musik som påminner om dig.
Jag önskar så att jag slapp uppleva ditt självmord. Det är
så extremt svårt att acceptera.
Det har gått snart fem år, ändå finns det stunder jag inte
kan fokusera på något annat än sorgen.
-Just nu, just idag är en sådan stund.
Jag kommer aldrig glömma din historia, min historia om dig
och våran historia.
Kom hem nu!
Ibland måste man få minnas och vara ledsen, styrkekramar till dig fina du♥
SvaraRaderaSv: Jätteroligt! :) Den är flyttad till söndagen nu om du inte visste :)
SvaraRaderaSv: Ja, skicka ett mail till mig om vars i landet du bor och ålder!:)
SvaraRaderaTusen tack! Blir himla glad. Det är så svårt med självmord, det sätter spår som en "vanlig" död aldrig riktigt gör. Men jag håller med vad någon skrev ovan - tillåt dig vara ledsen. Ta stunder och bara var det. När man trycker undan det hela tiden ligger det kvar och skaver hela tiden. Kram
SvaraRaderaJag har också självmord som fruktansvärt minne. Min idiotiska mormor (ja, jag tänker säga att hon är en idiot, för självmord är jävligt idiotiskt) valde att lämna hela familjen förstörd bakom sig.
SvaraRaderaSv: Det är lätt hänt haha ^^ 16:e blev det :)
SvaraRadera