Jag minns soundslangen i min näsa, tårarna i kudden.
Den låten tröstade mig då, idag gör den bara mig ledsen.
Alla dagar som flöt ihop bland näringsdrycker.
Jag hatar tiden inom slutenvården, tiden med tvångsvård.
Jag orkar inte berätta mer idag, kanske någon annan dag.
Jag ska berätta min historia i babystep
jag har också en låt som väcker otroligt jobbiga minnen....
SvaraRadera<3 Hade också ett sådant ögonblick igår, fast jag luktade på ett linne. Hjärnan är så himla otrolig.
SvaraRaderaSv: Är ca 168 cm lång (kort :P) rättså onöjd med det xD
SvaraRaderasv: ja mina tardagar är faktiskt väldigt bra. Det har minskat ångesten kring sötsaker + att det har minskat hets. Har itne hetsat i mig sötsaker på flera månader nu. Jag vet liksom att jag får äta det på fredagar :)
SvaraRaderaDet var hemskt ): nu är han nästan återställd och jag hade glatt betalat flera tusen till bara för att få honom frisk igen.
SvaraRaderaOch om poesin: du anar inte hur mycket sådana kommentarer kan betyda när man känner sig sämst i världen på att skriva och att det man skriver inte får någon att känna något. Tack
Det är verkligen så med ljud, dofter osv. Det finns fortfarande låtar jag inte vågar sätta på fast jag saknar dem för jag vet så hemska minnen, eller kanske mer smärtsamma, de kommer framkalla. Och dofter. herregud. Läste en gång att dofter är minnena som sitter längst även om vi kanske inte kan placera dem känner hjärnan igen direkt. Vet inte om det är sant dock.
Hoppas du mår bättre <3
Åh.. Jag är tvångsinlagd just nu & har sond..
SvaraRadera