Oj, vet inte riktigt vad jag ska svara. Vore enkelt att skriva godis och choklad eller något annat gott, men det äter jag ju ändå. Det svåraste är nog vänner och familj, liksom att inte orka umgås med folk man älskar för att ätstörningen tar över så mycket. Jag försöker verkligen prioritera vänner framför monstren i mitt huvud men det är svårt. Ofta blir det att jag inte orkar eller vågar umgås med folk. Jag har en vän som under perioder har fått lida för detta. Den sociala biten jobbar jag på att fortfarande försöka ha kvar även om det är svårt.
Spontaniteten jag hade har nästan försvunnit och jag hatar det! Jag var en sån som kunde hitta på saker, resa, träffa folk osv utan att planera, utan att tänka. Nu hatar jag att inte få planera in allt. Framförallt hatar jag att jag hatar det!
Känner igen mig. Att göra spontana grejer på egen hand funkar fortfarande ganska bra dock, eftersom jag själv kan bestämma hur det blir med maten osv. Men att följa med på spontana utflykter eller liknande tillsammans med andra funkar mindre bra, känns bara som allt blir förstört då även om det egentligen är så jag vill vara - spontan.
SvaraRaderaSv: Ingen fara och självklart får du vara med! Skriver upp dig i inlägget med de anmälda :) Kramar
SvaraRaderaSv2: Okej, vad bra! Kör på det :)
Sv: Åh, förlåt! Vi börjar idag - den 27e. Tänkte inte på att skriva datum i det inlägget, men kan ju lätt missförstås när jag skriver "imorgon kväll" mitt i natten. Förlåt. <3
SvaraRadera